Besök från Sverige

Den barmhärtige samaritens genomgångshem startade i samband med att vår familj åkte tillbaka till Sverige efter några år i Kenya. Vi trodde aldrig det skulle växa så mycket som det gjort genom åren och det är tack vare våra otroligt trogna och duktiga kenyanska medarbetare och alla givare i Sverige.

Vi började med att hjälpa ett vuxenlöst, förtvivlat barn i taget och numera är det ca 50 barn på hemmet. Ca 150 barn har fått nya familjer efter några år på barnhemmet.

Vi var en blandad grupp bestående av 3 generationer som åkte till Kenya i slutet av oktober. Alla har bidragit med pengar till arbetet och ville se med egna ögon hur det var där.

Vi landade i Nairobi och hade en intressant dag med besök på en giraffpark och en smyckesfabrik- bara för kvinnor, som heter Kazuri. Vi sov på ett enkelt gästhus.

Efter en kall natt i vackra Naivasha åkte vi vidare i våra 2 minibussar till Migori, där barnhemmet ligger. Vår familj har bott där i 4 år och när vi anlände hopade sig alla minnen, lukter, ljud och upplevelser över oss. Det var väldigt roligt att träffa många vänner också.

Alla 12 i gruppen hade en extra resväska med sig full av gåvor till barnen och hemmet. Det var allt från tygblöjor, skrivböcker, leksaker, färgpennor, spel, godis, gåvor av olika slag och kläder. Det krävdes en hel del organisation och tid att fördela allt på bästa sätt. Vi hade många roliga stunder med barnen som älskade alla saker de fick leka och spela med.

Tack vare Jakobs minnesfond har vi kunnat bygga två nya fina byggnader där alla småbarn och flickor bor. De sover i våningssängar.

Babysarna har vuxna som sover hos dem och det är mycket arbete med att sköta dem ordentligt. En av flickorna hittades på gatan med navelsträngen kvar, en annan hade delvis grävts ner i en åker i en låda och många barn har sprungit runt och letat mat fast de bara varit ca 3-4 år, som nu bor på hemmet.

Det senaste som  hänt var att Jakobs minnesfond har borrat en djup brunn och byggt ett vattentorn som sedan för ut vatten i alla husen. Det var ett mirakel! Kvinnorna har burit vatten på sina huvuden varje dag utom i regnperioderna under alla år, så det är en stor framgång att nu ha ordentligt med vatten . Nu kan de  börja odla grönsaker och plantera träd bättre också. Det kommer bli till en stor hjälp!

De lagar mat på stora vedspisar och allt är enkelt afrikanskt så att det inte ska vara så svårt att komma ut i byarna igen för barnen.

Både pojkar och flickor har alldeles rakade huvuden för så har alla skolbarn överallt. De tyckte det var intressant med Salome och Louice långa hår. Flickorna är födda där och fick nu se hur det såg ut och möta många som såg dem som babysar. Vi adopterade dem när de var bara några månader gamla.

Barnen sjöng flera gånger för oss och alla bollar, hopprep och såpbubblor var mycket populära. Det är så roligt att se att barnen mår så bra, är så glada, trygga och framåt trots att de har gått igenom så mycket svåra saker. De är verkliga överlevnadsmänniskor.

Vi har 8 barn på high school nu och de bor på internat och bara en hade kommit tillbaka för lov medan vi var där. Det är en stor kostnad, men utbildning är viktig tycker vi alla.

Babysarna rörde våra hjärtan mycket,de är så söta! Vi älskade att hålla dem och mysa med dem. 1-2 åringarna var däremot rädda för oss vitingar.

Vi hade stor fest för alla och de gav gåvor till oss också! Alla männen fick fina skjortor och damerna kangor, som är tygstycken man kan svepa om sig eller ha på bordet. Då frossade alla på svenskt godis och barnen åt andäktigt.

Gud är i centrum av allt och de tackar Honom hela tiden och man blir så rörd och ödmjuk över det. Vi har mycket att vara tacksamma för!

Vi bodde på den missionsstationen i Migori ca 15 minuter med bil från barnhemmet. På söndagen var vi med på en varm, glad, trosviss och högljudd gudstjänst. Det var jobbigt att säga adjö till alla.

Tidigt en morgon packade vi våra minibussar och åkte till Masai Mara. Det är den mest kända nationalparken i Kenya med mycket djur. Vi åt vår frukost på bergskammen i morgonljuset på väg ner till savannen. Sen skumpade vi runt i våra bussar och såg lejon, väldigt många elefanter, zebror, antiloper av olika slag och geparder m.m. Det var underbart att komma till ett jätte fint hotell med pool och väldigt god mat efter ganska enkel kost under veckan.

Vi avslutade resan med att vara några dagar i Mombasa vid kusten och kopplade av efter alla intryck och upplevelser. Det var ca 30-35 grader varmt och det var ljuvligt att gå på den långa stranden och bada i det varma, salta vattnet.

Med många upplevelser, möten med människor och intryck kom vi tillbaka till ett snöigt Göteborg efter en lång resa. Arbetet fortsätter att  hjälpa barn till självhjälp.

Anette Hellekant-Långs

 

Annonser