Besök från Sverige

Annonser

Hjälp oss i vår verksamhet!

Vi, den barmhärtige samaritens, och dess stödförening söker nu efter bidrag. Antingen som en gångs summa- men helst som en regelbunden givare och partner i arbetet att rädda och ge liv till Kenyas vuxenlösa barn i Migori.

Bakgrund
Den barmhärtige samaritens barnhem startades 2002 i Migori Kenya. Det är ett genomgångshem för vuxenlösa barn som har blivit överlämnade eller hittats i närområdet. Barnen stannar så länge de anses behöva hjälp, allt utfrån sin ålder för att sedan placeras ut i familjer, oftast är det till änkor inom närområdet. Dessa hem kontrolleras regelbundet så att barnen inte far illa.

För närvarande finns ca 55 barn på hemmet som får mat, boende, omvårdnad, kärlek och skolgång motsvarande grundskola. Därutöver bekostar föreningen skolgången för 8 high school elelver. Även några fattiga änkor får stöd. Cirka 150 barn har under åren utplacerats hos släktingar, familjer och änkor där de följts regelbundet upp. Peter Ouma vår ordförande har en motorcykel som han åker runt med. Vi vill utöver det erbjuda ytterligare ett 15- tal lokala fattiga skolbarn ett mål mat om dagen som annars går utan.
Vi är en stödförening med säte i Öckerö kommun, som samlar in medel vilka vidare förmedlas till Migori där en kenyansk styrelse fördelar pengarna utifrån en tidigare redovisad budget. Man samarbetar också med de socilala myndigheterna på plats.
Under de senaste åren har det byggts en spädbarnsavdelning, separat byggnad för flickor, köket har byggts om och en brunn har borrats så att vattenförsörningen är säkrad. Markområde har köpts in i anslutningen till fastigheten för att odla spannmåäl och grönsaker samt ha en betesmark för eventuella djur (getter och kor). Vi vill att hemmet ska vara en trygg och bra plats för barnen men träna dem för att bo i byarna i framtiden, så allt är enkelt afrikanskt ,rent och välskött.
Det finns en liten kiosk där det finns möjlighet att sälja eget odlade grönsaker, matvaror och godis samt andra saker.

Just nu har vi 55 barn sammanlagt, 7 spädbarn under 1 år, 5 under 2 år och 8 i high school, resten är däremellan.
Stödföreningen och barnhemmets verksamhet vilar på kristen värdegrund.

Våra tre nyckelspersoner i Kenya Peter Ouma, Pamela Oyou och Carolyne Akinyi har visat sig väldigt kapabla, trofasta och duktiga genom åren och pengarna har alltid gått dit vi har bestämt gemensamt. Tack vare dem har arbetet vuxit och blivit vad det är idag. Det är mycket unikt och visar på stor karaktär och kärlek till Gud och barnen.

Förslag
Barnhemmet har tillstånd att bedriva adoptionsverksamhet och vår intention är att utveckla detta så att barnen får flera olika möjligheter till en bra framtid. Just nu har våra medarbetare flera kenyanska familjer som ska adoptera någon av våra småbarn.
I dagsläget begränsar ekonomin möjligheten att ta hand om alla barn längre än till 14 års ålder. Vi vill säkerställa omvårdnaden till åtminstone 16 år så flickorna inte blir bortgifta för tidigt. Vi försöker hjälpa alla flickorna speciellt att gå ut high school åtminstone.
För att minska byggkostnaderna tillverkar personalen och frivilliga egna tegelstenar efter hand för att kunna bygga mer i framtiden.
Ekonomi
Idag drivs verksamheten helt och hållet med insamlade medel från Sverige.
En av svårigheterna är att valutakursen har försämrats under senare år och inflation är hög i Kenya. Speciellt oroligt har det blivit kring valet som sker just nu. Vi behöver därmed öka inkomsterna till den daglig driften, mat,löner till de 18 i personalen, kläder och skolavgifter. På sikt hoppas vi att verksamheten ska klara sig på egen hand och börja få stöd av de lokala myndigheterna. Detta är dock ett långsiktigt mål. Enskilda kenyaner har däremot gett själva för att de har varit så berörda att se hur bra barnen mår och hur välskött hemmet är.

Omsättningen per år är ca 600 000 kronor. Det innebär ca 1000 SEK/ barn och månad.
Verksamheten kontgrolleras regelbundet av de kenyanska myndigheterna. Ekonomin redovisas månadsvis till stödföreningen i Sverige. De adminsitrativa konstnaderna för det svenska biståndet var enbart 0,15% under 2016.
Ni kan få vår balansrapport skickad till er om ni vill.
Om någon av er vill åka och besöka hemmet är ni hjärtligt välkomna! Vi har haft många besökare från Sverige och Norge under årens lopp som varit mycket uppskattade.
Framtid
Med ökade medel skulle vi kunna:
Ta emot fler barn
Erbjuda ett mål mat om dagen för fler av de fattigaste skolbarnen i området.
Utveckla odlingen mot självförsörjning.
Särkerhetsställa omvårdnaden av alla barn till 16 års ålder.
Kunna erbjuda adekvat utbildning efter grundskolan.
Kanske kan ni göra en insamling på era jobb eller något annat roligt? Vi är tacksamma för alla initiativ och gåvor!!!

För den barmhärtige samaritens förening
Anette Hellekant-Långs ordförande

ps. bilderna är från vår resa till barnhemmet förra året

 

Nytt tak till köket

Hejsan Vänner!
Önskar er en fortsatt god början på den nya året.
Vi har börjat året på ett fantastiskt sätt med nytt tak till köket, ny vedspis med kastrull och skoluniformer till alla barn som ska gå i skolan. Dessutom har alla 8 high school elever återvänt till nästa skolår. Det är så underbart! Gud är så god och tänk vad vi kan göra tillsammans.
Barnen hälsar och tackar och nu tar vi nya tag inför detta året.

Var på roligt 50 års kalas i lördags då födelsedagsbarnet samlade pengar till barnen i Nepal! Så kan vi också göra! Jag lovar skicka kort till de som ger om jag bara får namn och adress. Det finns så många sätt att samla in pengar!

Ha det gött!

Glada hälsningar och kramar från
Anette med team

Besök från Sverige

Den barmhärtige samaritens genomgångshem startade i samband med att vår familj åkte tillbaka till Sverige efter några år i Kenya. Vi trodde aldrig det skulle växa så mycket som det gjort genom åren och det är tack vare våra otroligt trogna och duktiga kenyanska medarbetare och alla givare i Sverige.

Vi började med att hjälpa ett vuxenlöst, förtvivlat barn i taget och numera är det ca 50 barn på hemmet. Ca 150 barn har fått nya familjer efter några år på barnhemmet.

Vi var en blandad grupp bestående av 3 generationer som åkte till Kenya i slutet av oktober. Alla har bidragit med pengar till arbetet och ville se med egna ögon hur det var där.

Vi landade i Nairobi och hade en intressant dag med besök på en giraffpark och en smyckesfabrik- bara för kvinnor, som heter Kazuri. Vi sov på ett enkelt gästhus.

Efter en kall natt i vackra Naivasha åkte vi vidare i våra 2 minibussar till Migori, där barnhemmet ligger. Vår familj har bott där i 4 år och när vi anlände hopade sig alla minnen, lukter, ljud och upplevelser över oss. Det var väldigt roligt att träffa många vänner också.

Alla 12 i gruppen hade en extra resväska med sig full av gåvor till barnen och hemmet. Det var allt från tygblöjor, skrivböcker, leksaker, färgpennor, spel, godis, gåvor av olika slag och kläder. Det krävdes en hel del organisation och tid att fördela allt på bästa sätt. Vi hade många roliga stunder med barnen som älskade alla saker de fick leka och spela med.

Tack vare Jakobs minnesfond har vi kunnat bygga två nya fina byggnader där alla småbarn och flickor bor. De sover i våningssängar.

Babysarna har vuxna som sover hos dem och det är mycket arbete med att sköta dem ordentligt. En av flickorna hittades på gatan med navelsträngen kvar, en annan hade delvis grävts ner i en åker i en låda och många barn har sprungit runt och letat mat fast de bara varit ca 3-4 år, som nu bor på hemmet.

Det senaste som  hänt var att Jakobs minnesfond har borrat en djup brunn och byggt ett vattentorn som sedan för ut vatten i alla husen. Det var ett mirakel! Kvinnorna har burit vatten på sina huvuden varje dag utom i regnperioderna under alla år, så det är en stor framgång att nu ha ordentligt med vatten . Nu kan de  börja odla grönsaker och plantera träd bättre också. Det kommer bli till en stor hjälp!

De lagar mat på stora vedspisar och allt är enkelt afrikanskt så att det inte ska vara så svårt att komma ut i byarna igen för barnen.

Både pojkar och flickor har alldeles rakade huvuden för så har alla skolbarn överallt. De tyckte det var intressant med Salome och Louice långa hår. Flickorna är födda där och fick nu se hur det såg ut och möta många som såg dem som babysar. Vi adopterade dem när de var bara några månader gamla.

Barnen sjöng flera gånger för oss och alla bollar, hopprep och såpbubblor var mycket populära. Det är så roligt att se att barnen mår så bra, är så glada, trygga och framåt trots att de har gått igenom så mycket svåra saker. De är verkliga överlevnadsmänniskor.

Vi har 8 barn på high school nu och de bor på internat och bara en hade kommit tillbaka för lov medan vi var där. Det är en stor kostnad, men utbildning är viktig tycker vi alla.

Babysarna rörde våra hjärtan mycket,de är så söta! Vi älskade att hålla dem och mysa med dem. 1-2 åringarna var däremot rädda för oss vitingar.

Vi hade stor fest för alla och de gav gåvor till oss också! Alla männen fick fina skjortor och damerna kangor, som är tygstycken man kan svepa om sig eller ha på bordet. Då frossade alla på svenskt godis och barnen åt andäktigt.

Gud är i centrum av allt och de tackar Honom hela tiden och man blir så rörd och ödmjuk över det. Vi har mycket att vara tacksamma för!

Vi bodde på den missionsstationen i Migori ca 15 minuter med bil från barnhemmet. På söndagen var vi med på en varm, glad, trosviss och högljudd gudstjänst. Det var jobbigt att säga adjö till alla.

Tidigt en morgon packade vi våra minibussar och åkte till Masai Mara. Det är den mest kända nationalparken i Kenya med mycket djur. Vi åt vår frukost på bergskammen i morgonljuset på väg ner till savannen. Sen skumpade vi runt i våra bussar och såg lejon, väldigt många elefanter, zebror, antiloper av olika slag och geparder m.m. Det var underbart att komma till ett jätte fint hotell med pool och väldigt god mat efter ganska enkel kost under veckan.

Vi avslutade resan med att vara några dagar i Mombasa vid kusten och kopplade av efter alla intryck och upplevelser. Det var ca 30-35 grader varmt och det var ljuvligt att gå på den långa stranden och bada i det varma, salta vattnet.

Med många upplevelser, möten med människor och intryck kom vi tillbaka till ett snöigt Göteborg efter en lång resa. Arbetet fortsätter att  hjälpa barn till självhjälp.

Anette Hellekant-Långs

 

Hösthälsningar

Här kommer några härliga bilder från den barmhärtige samariten. De har numera vatten i alla husen tack vare Jakobs minnesfond och det gör allt arbete mycket lättare förstås. Tänk er 50 barn utan vatten!!!  Vi är så tacksamma till Maria och Erik som står bakom Jakobs minnesfond.
Hela Sverige samlar in till Världens barn med tv och radio som medhjälpare. Tyvärr får våra barn ingenting av deras pengar så jag ber er komma ihåg våra vuxenlösa  barn och skolbarn!!! 
Vi har ca 0,1 % i administrationsavgifter och det kommer av att banken tar betalt när vi flyttar pengar från Sverige till Kenya. Men vi är mycket stolta över vår låga siffra tack vare att alla jobbar oavlönat i Sverige- inte i Kenya!
Den 22.10 flyger vår grupp på 14 personer till Nairobi och fortsätter sen på en rundtur i Kenya där vi är längst i Migori. Det ska bli så roligt!!! Snart får ni höra nyheter från oss direkt!!!
Det är underbart att vi kan förändra barn utan hopp, ge dem en möjlighet till utbildning och liv! 1000 tack för att ni är med!
Glada hälsningar från 
Anette med team

Nytt hus för flickorna

Just nu byggs ett nytt hus för flickorna, det är Jakobs minnesfond som finansierar. Helt fantastiskt!.

Det magra barnet på en av bilderna nedan är en de nya tvillingarna som vi har tagit hand om i december. De har båda piggnat till och äter bra, de skulle vägas idag på sjukhuset.

Ni ska veta att varenda krona går till barnen och till alla omkostnader. Vi behöver fler som vill hjälpa våra äldre barn med high school avgifterna. Faith på en av bilderna visar upp sej stolt i sin skoluniform. Hon har ingen vuxen som tar hand om henne mer än oss!

 

Film från barnhemmet

Vi har haft olika besök från Sverige under det senaste året. Filmen är gjord av en grupp på 4 som kommer från Göteborg. Alla säger att de är mycket glada över stämningen bland barnen och de ser att de trivs och mår bra.